ACTP ackrediterad utbildning

20 års erfarenhet av coaching

En coachande samtalskultur i skolan stärker värdegrunden

Att skapa förtroendefulla relationer i skolan är viktigt av många anledningar och det är tydligt att om eleverna upplever trygghet och trivsel i skolan så gynnar det även kunskapsutvecklingen.

Hur man som pedagog kan samtala med sina elever på ett positivt sätt är inget som tränas på lärarutbildningarna, det förväntas alla kunna. På utbildningarna är det stor fokus på ämneskunskap och didaktik. Du får som student verktyg för hur du ska lära ut, men inte för hur du kan utveckla ditt sätt att interagera med eleverna för att skapa just trygga och tillitsfulla relationer. Vissa lärare har det i sig, andra får arbeta hårt för att utveckla sitt relationsbygge – och vissa anser inte att det är deras uppdrag. Men alla behöver träna och utveckla detta.

Som vi pratar om i vårt poddavsnitt ”Att förstärka en kultur” så är det otroligt viktigt att vi vuxna inte låter situationer och händelser passera, att vi stannar upp och pratar om det som skedde på ett sätt som inte skuld- och skambelägger utan som får våra elever att utvecklas som individer. Gör vi det hela tiden i varje liten händelse så sätter vi ribban för den kultur vi vill ska vara den rådande på skolan. Detta kommer sedan återspegla sig i samhället.

 

I Friendsrapporten 2021 så lyfter Friends vikten av att vuxna ser och agerar, att eleverna känner sig sedda. Det tråkiga är att det är en hel del elever som, enligt Friends undersökning,  upplever att det finns personal på skolan som inte gör det trots att det är vuxnas ansvar att utveckla barn och unga samt att lära dem om de mänskliga rättigheterna. Friends lyfter hur viktigt vuxnas agerande i skolan är för att minska diskriminering och kränkande behandling och att stärka den värdegrund som skolan ska stå för. Här är alla vuxna viktiga oavsett roll. Vi pratar då om skolledning, pedagogisk personal, administrativ personal, vaktmästeri, matsalspersonal, städpersonal – alla vuxna inom skolan representerar skolan och bidrar till elevernas upplevelse av skolan.

 

Genom vår erfarenhet ser vi att det coachande förhållningssättet gynnar samtalskulturen, både mellan personal och med elever. Det får eleverna att känna att de har ansvaret och delaktigheten för sin egen utveckling och att den coachande personalen faktiskt bryr sig om individen.

Hur skapar man då en coachande samtalskultur?

Vi ser att när lärare och personal genomför coachande samtal med elever och använder det coachande förhållningssättet i vardagssituationerna som vuxen i skolan så gynnar det kulturen. Skolpersonal skulle gynnas av att träna upp sitt coachande förhållningssätt.

Det finns skolor som uttalar att de har ett coachande förhållningssätt och har coacher för eleverna. Men vad har de här personerna för kunskaper kring coaching?

När vi talar om vad coaching är, utgår vi från ICF:s (International Coaching Federation) definition av vad coaching är och

utifrån det konstaterar vi att det som görs i skolorna idag snarare är handledning än coaching. Skolan är ofta snabb på att tala om hur elever bör göra i stället för att lyssna in elevens behov, ställa frågor som utvecklar elevens svar och att eleven hittar den väg som passar just dem.

 

ICF:s definition av coaching:

“ICF defines coaching as partnering with clients in a thought-provoking and creative process that inspires them to maximize their personal and professional potential.”

 

Vad kan du som vuxen i skolan göra för att stärka den coachande samtalskulturen?

Det handlar om att träna upp ansvarsmusklerna och slipa de coachande färdigheterna.

De coachande färdigheterna är följande:

  • Tro på eleven, tro på att eleven har den inre förmågan att själv finna sina svar. Detta skapar tillit. Visa genom ditt sätt att agera att du tror på att eleven ska och kan lyckas.
  • Genom självledarskap där du håller dig själv tillbaka, du lägger bort dina egna antaganden, dina förutfattade tankar om eleven och dina egna superbra lösningar på elevens problem. Detta skapar en nyfikenhet hos dig på vad det är eleven faktiskt vill och du är öppen för att ta in vad eleven säger.
  • Aktivt lyssnande där du lyssnar på vad eleven säger utan ambition att påverka. Fundera på om du lyssnar för att förstå eller för att ge respons? Om du börja lyssna på samtal runt omkring dig kommer du snabbt inse att många lyssnar för att själva kunna ge respons och missar då ofta vad personen faktiskt säger. Genom att lyssna aktivt uppstår tystnad och det är i tystnaden det händer. Tystnad kan upplevas obehaglig och vi är ofta där som vuxna och pratar på, men försök skapa en bekväm tystnad mellan dig och eleven där eleven får tid att reflektera.
  • Ställ kraftfulla frågor som är öppna, en i taget, korta och enkla. Tänk att din fråga ska sända eleven till en kraftfull plats i sin egen tankevärld. Frågor fungerar som en flygbiljett för tanken. Vart ”sänder” du elever som du talar med? Detta skapar rum för reflektion och eftertanke.
  • Genom direkt kommunikation säger du vad du ser och upplever, du lindar inte in saker. Du är rak och ärlig, men självklart på ett ödmjukt sätt i er tillitsfulla relation. Ju större tillit som finns mellan dig och eleven, desto rakare kan du vara. Direkt kommunikation skapar klarhet och du medvetandegör eleven om vad den kanske inte sett själv tidigare. Men fråga alltid om lov att få dela din tanke.
  • Våga visa mod, våga göra något annorlunda, var bekväm i det obekväma. Om du vågar vara modig i relationen med din elev kommer det skapa transformation – för er båda.

 

En bra fråga att ställa sig som vuxen när man möter barn och unga är frågan att hur hade jag velat att mitt barn/barnbarn/syskonbarn/kompis barn hade bemötts?

Länkar:

Friensrapporten 2021

Läs om hur vi arbetar tillsammans med skolor: En förändrad skola i en förändra värld

Poddavsnitt: Att förstärka en kultur

 

Dela den här sidan
Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on pinterest