Exempel på lyssnande i en ledarroll
En ledare som lyssnar aktivt kan visa engagemang och intresse för medarbetaren, men gör det ofta utifrån sina egna erfarenheter och mål. Ledarens lyssnande påverkas av dennes agenda – exempelvis att driva organisationen i en viss riktning. Det gör att hen kan lyssna efter sådant som stämmer överens med befintliga mål och riktlinjer, snarare än att helt öppet ta in allt som sägs.
Nivåer av aktivt lyssnande enligt coachlitteraturen
- Nivå 1: Vardagligt lyssnande där man associerar det som sägs till sina egna erfarenheter. Samtalet blir en växelverkan där båda delar med sig och associerar till varandras berättelser.
- Nivå 2: Lyssnaren hör vad den andre säger och fördjupar samtalet genom att ställa frågor baserade på nyfikenhet och intresse.
- Nivå 3: Lyssnande bortom orden – att uppmärksamma tonläge, tempo, energi och känsla. Här krävs det att man släpper fokus på sina egna tankar och är helt närvarande i samtalet.
- Nivå 4: Utöver att lyssna aktivt och empatiskt, kan man även observera dynamiken i rummet och sätta ord på det som sker utanför själva samtalet.
Det handlar inte om att en nivå är bättre än en annan, utan att kunna välja rätt nivå för rätt situation.
Vad innebär aktivt lyssnande?
Aktivt lyssnande används ofta i professionella sammanhang, såsom ledarskap, coaching och kundrelationer. Det syftar till att skapa förståelse och dialog genom tekniker som spegling, sammanfattning och frågor.
✅ Fokus på vad personen säger, ofta med målet att identifiera problem och lösningar.
✅ Använder tekniker som spegling, sammanfattning och frågor för att visa förståelse. Kan påverkas av en egen eller organisationens agenda, vilket kan göra att viss information förbises.
✅ Innebär ofta en respons baserad på det hörda – med risk att den egna tolkningen styr.
Exempel på aktivt lyssnande
- En kollega delar en utmaning, och du speglar deras ord: ”Så om jag förstår dig rätt, upplever du att arbetsbelastningen är för hög och att det påverkar ditt fokus?” Detta visar att du hört vad som sagts och ger dem möjlighet att förtydliga.
- En vän berättar om en svår situation, och du svarar: ”Jag hör att det här känns frustrerande för dig. Vad kan jag göra för att stötta dig?” Detta uttrycker empati och intresse för deras situation.
Vi pratar istället om genuint lyssnande
Genuint lyssnande handlar om att vara fullt närvarande och lyssna med empati och helhetssyn. Det innebär att lyssna bortom orden och uppmärksamma tonfall, känslor och sammanhang. Istället för att tänka på vad vi ska svara eller hur vi kan relatera till våra egna erfarenheter, låter vi den andra personen ta plats och uttrycka sig fritt.
Vi är medvetna om våra egna värderingar, vår kompetens och erfarenheter, och försöker medvetet styra hur mycket plats de ska få ta i samtalet. Vi försöker se världen ur den andres perspektiv och lyssnar med tillit och tro på deras förmåga att utforska sina egna tankar.
Vi är också medvetna om varifrån vi själva lyssnar. Lyssnar vi efter den andres förståelse, utmaningar och möjligheter, eller efter sammanhang och energi i samtalet? Genuint lyssnande kräver medveten närvaro, trygghet och en god självkännedom, så att vi inte försöker påverka eller hjälpa den andre.
✅ Vara närvarande och lyssna på personen snarare än bara på orden.
✅ Uppmärksamma tonfall, tempo, känslor och sammanhang.
✅ Kräver att vi lägger undan vår egen inre dialog, analyser och agenda.
✅ Bygger på empati och nyfikenhet, där vi försöker förstå den andres perspektiv utan att dra några slutsatser.
Exempel på genuint lyssnande
- En vän delar något känslomässigt svårt. Istället för att avbryta med egna erfarenheter eller råd, låter du dem prata klart och svarar: ”Jag hör dig. Berätta mer, hur är det för dig?”
- En kollega är upprörd över en situation. Istället för att snabbt hitta en lösning, låter du dem ventilera och reflektera utan att styra samtalet. Du observerar vad som händer i samtalet och i dynamiken mellan er.
Den avgörande skillnaden
Skillnaden mellan de två formerna av lyssnande ligger i syftet och närvaron.
🔹 Aktivt lyssnande är strategiskt och målinriktat – det hjälper oss att förstå, lösa problem och föra en dialog.
🔹 Genuint lyssnande är empatiskt och förutsättningslöst – det ger personen utrymme att bli hörd och ta eget ansvar för sin utveckling.
En vanlig fälla vi kan hamna i är att vi tror att vi lyssnar, när vi i själva verket bara väntar på vår tur att prata. I professionella sammanhang kan vi också råka lyssna med en agenda – till exempel för att driva organisationens mål eller för att komma fram till en lösning. Ibland behövs detta, men när syftet är att bygga relationer och förståelse är genuint lyssnande ovärderligt.
Hur kan vi bli bättre lyssnare?
✅ Var närvarande – lägg undan telefonen, håll ögonkontakt och visa engagemang.
✅ Låt personen tala till punkt – undvik att avbryta eller fylla i med egna tankar.
✅ Var nyfiken – ställ öppna frågor som hjälper den andre att utveckla sina tankar.
✅ Träna på att vara i nuet – fokusera på det den andra säger, snarare än på vad du själv ska svara.
✅ Visa med kroppsspråk och tonfall att du är engageras – små nickningar, mjuka hummanden och en varm ton gör stor skillnad.
Reflektion
Vill du bli en bättre lyssnare? Börja med att fundera på: När lyssnade du senast aktivt på en nivå som fördjupade samtalet? 🎧
